Skylt 8: Slätten – vindkraften

Slätten och vinden som kraftkälla

När man står i Stora Mellösa och blickar ut över de vida slätterna är det lätt att känna vinden som drar fram över åkrarna. Här finns inga höga berg eller stora skogar som stoppar den, och därför har människor i bygden länge tagit tillvara på vindens kraft.

Väderkvarnar på slätten

Redan på 1700- och 1800-talet var väderkvarnar en vanlig syn i Mellösa. De höga tornen med sina snurrande vingar reste sig mitt bland åkrarna. Vinden fick vingarna att snurra, och inne i kvarnen satt stora kugghjul och axlar som drev kvarnstenarna. Med deras hjälp kunde man mala säd till mjöl – en av de viktigaste uppgifterna i bondesamhället.

För bygdens bönder var väderkvarnen en förutsättning för att brödet skulle bli till. Korn, råg och vete som odlades på åkrarna måste malas till mjöl innan det kunde bakas. Ofta ägdes kvarnen av en särskild kvarnare, och bönderna kom dit med sina säckar för att få dem malda.

Vädersågar – vinden som sågade trä

Förutom väderkvarnar fanns också vädersågar i bygden. De såg ut nästan likadant men användes inte för att mala säd, utan för att såga brädor. När vinden fick vingarna att snurra drevs en såg inne i byggnaden. Det gjorde det möjligt att förvandla stockar till virke på ett mycket enklare sätt än att såga för hand.

Vädersågarna var viktiga för bygden eftersom hus, lador och andra byggnader krävde stora mängder virke. Att kunna såga med vindens hjälp sparade både tid och kraft.

Ett av världens första vindelverk

Det mest spännande med Stora Mellösas vindhistoria är kanske att bygden under en tid hade ett av världens allra första vindelektricitetsverk. På 1880-talet byggdes i Mörby ett experimentellt vindkraftverk som kunde producera el med hjälp av vinden – något som på den tiden var en sensation.

Medan de flesta fortfarande fick nöja sig med ljus från stearinljus eller fotogenlampor, kunde Mörbyborna tända elektriska lampor som drevs av vinden. Det var ett exempel på hur man i Mellösa tidigt låg i framkant när det gällde att använda nya uppfinningar.

Vindens betydelse för människorna

Att bo på en slätt innebar att vinden alltid fanns där – ibland mild och svalkande, ibland stark och piskande. Men för människorna i Stora Mellösa blev vinden också en tillgång. Den malde deras mjöl, sågade deras virke och, under en kort tid, lyste upp deras hem.

Väderkvarnarna blev landmärken som syntes vida omkring, och deras snurrande vingar blev en del av vardagens ljud och synintryck. När en kvarn stannade försvann något av bygdens puls.

Från då till nu

Idag finns inte väderkvarnarna och vädersågarna kvar på samma sätt. De flesta har rivits eller förfallit när modern teknik tog över. Men vinden är fortfarande en källa till energi. Nu snurrar istället stora vindkraftverk på olika platser i Sverige och producerar el till tusentals hushåll – på ett sätt som påminner om det lilla vindelverket i Mörby för över hundra år sedan.

När man står på slätten i Stora Mellösa kan man alltså tänka på hur vinden i alla tider varit en följeslagare för människorna här. Från kvarnarnas gnisslande vingar till moderna vindkraftverk – vinden har fortsatt att vara en kraft som formar bygden.