Skylt 5: Exporthamnen i Katrinelund
Exporthamnen i Katrinelund
När man idag promenerar längs stranden i Katrinelund är det svårt att föreställa sig vilken livlig plats detta en gång var. På 1800-talet var här en viktig exporthamn. Hamnen låg vid Hjälmarens strand och användes för att skeppa ut varor från bygden vidare till Stockholm och andra platser.
Järnet från Brevens Bruk En av de viktigaste varorna som gick via Katrinelunds hamn var järn från Brevens Bruk. Bruket låg några mil bort, men järnet fraktades dit på slädar dragna av oxar. På vintern gick det särskilt bra, när isen låg hård och slädarna kunde glida fram. När järnet nådde hamnen förvarades det tills sjön var farbar och lastades ombord på båtar som seglade ut på Hjälmaren. Därifrån fortsatte resan genom kanaler och vattendrag hela vägen till Stockholm, där järnet kunde säljas och skickas vidare ut i världen.
För människorna i bygden var detta ett sätt att knyta kontakt med omvärlden. Katrinelunds lilla hamn blev en port till både huvudstaden och till Europa.
Ett myller av liv
Föreställ dig hur det såg ut vid hamnen en dag på 1800-talet: Stenbryggan låg full av tunnor, järnstänger och säckar med varor. Hästar och oxar stod och väntade på att få sin last av- eller påkopplad. Sjömän ropade till varandra när de styrde båtarna mot bryggan, och doften av tjära, trä och fisk låg i luften.
För de som bodde i Katrinelund och trakten omkring var hamnen en arbetsplats, men också en mötesplats. Här kunde man höra nyheter från andra delar av landet, byta varor eller helt enkelt träffa människor som annars aldrig kom till bygden.
Gästgiveri och sjökrog
Där det fanns en hamn behövdes också mat och vila för både resande och arbetare. Gästgivaregården i Katrinelund tog emot handelsmän, sjöfolk och resenärer som behövde husrum. Här serverades mat, byttes hästar och ordnades transporter vidare inåt landet. Gästgiveriet var som ett nav för hela bygden, där människor möttes över ett mål mat eller ett stopp för natten.
Det fanns också en sjökrog i hamnen – ett enkelt värdshus för sjömän och arbetare. Här kunde man få en bit mat, något att dricka och kanske höra en visa eller en berättelse från någon som seglat långt bort. Sjökrogen var livlig och bullrig, och på kvällarna fylldes den av röster och skratt.
Från hamn till badplats
Idag ser Katrinelund väldigt annorlunda ut. De stora segelbåtarna och oxtransporterna är borta, men platsen har fortfarande liv och rörelse. Här finns numera bostäder, gästgivaregården ligger kvar där den alltid legat och sjökrogen serverar mat från Hjälmaren. Under sommaren kommer människor hit för att simma, sola och njuta av Hjälmarens vatten – precis där det en gång lastades järn och varor för export.
Delar av den gamla stenbryggan finns ännu kvar som ett minne av hamnens storhetstid. När man står där kan man nästan höra ekot av oxarnas tramp, klirret av järn som lastas och sjömän som ropar till varandra.
En plats med många lager
Katrinelund visar hur en plats kan förändras genom tiderna men ändå behålla sin betydelse. Från att ha varit en knutpunkt för handel och export är det idag en plats för gemenskap, rekreation och boende. Vattnet vid udden fortsätter att dra människor till sig – lika mycket nu som för tvåhundra år sedan.